Spennende forskning rundt skoler som lykkes

Pedagogisk lederskap, felles sosiale spilleregler, prioritering av kunnskapsmål og en elevfokusert tilnærming er fundamentale egenskaper i det pedagogiske og sosiale klimaet som kjennetegner disse skolene.

Et sammendrag av hans foredrag følger her.

FORSKNINGSRESULTAT

1. Det finns skillnader mellan skolor med avseende på elevers prestationer, sociala anpassning, självkänsla och attityder som inte kan förklaras av elevernas sociala bakgrund, tidigare kunska per eller skickligheten hos de lärare de haft. Den enskilda skol an spelar en avsevärd roll för pre stationsnivån för samtliga elever även sedan man tagit hänsyn till effekter av social bakgrund och tidigare kunskaper.

2. Särskilt när man jämför de allra bästa och sämsta skolorna kan man konstatera mycket betydande skillnader. Elever i de mest fram gångs rika skolorna, som har svaga kunskaper och färdig heter vid skol starten, kan överglänsa elever med de bästa förut sättningar men som haft oturen att hamna i en mycket ineffektiv skola. Elever från ar­betarhem i de bästa skolorna kan ha bättre resultat i läsning än elever från tjänstemanna hem som går i skolor med de genomgående sämsta resultaten på läsprov. Det kan alltså spela mycket stor roll för en elev i vilken skola han eller hon går.

3. Forskningen visar dock att de flesta skolor inte tycks «spela särskilt stor roll». Knappt en tredjedel av skolornaskiljer sig från mängden genom större effektivitet.

4. Skoleffekter finns inte bara när det gäller baskunskaper och färdigheter utan också när det gäller mer kreativaresultatvariabler samt elevernas trivsel, självkänsla och attityder.

5. Hittills har forskningen kunnat påvisa ett antal egenskaper och handlingsmönster som tycks utmärka det pedagogiska och sociala klimatet (PESOK) i framgångs rika skolor: Prioritering av skolans kunskapsmål; ett tydligt och pedagogiskt ledarskap som prioriterar skolans kunskapsmål och syftar till att öka lärarnas förmåga och möjligheter att bedriva god undervisning; samarbete mellan skolledning och lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran; höga förväntningar på ele verna med utgångspunkt från att alla är lär aktiga samt att skolans och undervis ningens kvalitet är avgörande för elevernas resultat; uppmuntran och belöning för bra arbete; utvärdering av kunskaper; gemensamma sociala spelregler, ordning och reda utan förtryck; positiva relationer mellan lärare och elever som bygger på respekt och ömsesidigt förtroende och där lärarna uppträder som förebilder och auktori teter och lägger sig vinn om att skolan skall tillgodose också elevernas mänskliga behov. Beträffande undervisningsmetoder har man kunnat konstatera stor flexibilitet samt en koncen tration till ett begränsat antal teman under lektionerna, betoning av ämneskunskaper, interaktion mellan läraren och hela klassen kombinerat med indivi­dua lisering där hänsyn tas till elevers kunskapsnivå. Undervisningen inriktas på såväl baskunskaper som problemlös ning och förståelse samt att eleverna skall kunna se sammanhang.

6. PESOK i en skola utgörs dock inte främst av ett antal tum regler och handlingsmönster. Det handlar snarare omdjupt liggande värderingar och förhåll nings sätt hos skolledning och lärare om vad skolan är till för, vilken roll den kan och bör spela i barns och ungdomars utveckling och hur relationerna mellan lärare och barn och ungdomar skall vara.

SAMHÄLLSRELEVANTA, PRAKTISKA ASPEKTER

Forskningen om skoleffekter och skolklimat gör det möjligt att diskutera skolans jämlikhets mål. Särskilt relevant är det att diskutera möjligheterna till en förbättring av resultat och anpassning i skolor med en stor andel elever från arbetar- och minoritetsgrupper. Stor vikt bör läggas vid skolförberedande inslag i förskolan samt att eleverna förbereds väl inför stadieövergångar, särskilt den mellan årskurs 3 och årskurs 4.

LITTERATUR

Artiklar (Lennart Grosin)

Skolklimat, prestation och uppföran de i åtta högstadiesko lor. Rapport 53. Pedagogiska institutionen, Stock holms universitet.

Skolklimat, prestation och social anpass ning i 21 mellansta dieskolor och 20 högstadieskolor. Pedagogiska in­stitutionen, Stockholms universitet. (Udner utarbetande).

En skola för ökad jämlikhet – kanske ändå? Tiden, Nr 7, 1984.

Skolan och det sociala arvet. BRÅ, Appropå, 1986, Nr 5.

Differentiering är ingen lösning. Tiden, Nr 5, 1989

Kultur – Skola – Utveckling. Antologi, Esselte Studium, 1985.

Spelar skolan och skolklimatet någon roll? Forskning om Utbildning, Nr 2, 1989.

Elevers anpassning och brottslighet i forskningen om framgångs rika skolor.

Sociologisk Forskning Nr 2, 1989.

Rektorer i framgångsrika skolor. Nordisk Pedagogik, Vol. 22. Sid. 158-175.

Övrig litteratur:

Peter Mc Namara. The Principal as an Agent for Change. Avhandling Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet, 1998.

Mortimore et.al. School Matters. London: Open Books, 1988.

Rutter et.al. Fifteen Thousand Hours. Secondary Schools and Their Effects on Children. London: Open Books, 1979.

Sammons et al. Forging Links, Open Books: London, 1997.

Scheerens, J. (1992) Effective Schooling. Research, Theory and Practice. London: Cassel.

Se också tidskriften School Effectiveness and School Improvement 1990-.