NOE OM NOEN AV FORELESERNE – SLIK DE SELV PRESENTERER SEG:

Pia Almgren, skolchef på Kunskapsskolan i Täby, Sverige

Pia Almgren kom till Kunskapsskolan under uppstartsfasen våren 2000 som projektledare för den pågående IT-upphandlingen. Pia kom från telekombolaget Ericsson där hon haft olika befattningar under många år som programmerare, projektledare, kvalitetsutvecklare och konsultchef. När IT-upphandlingen var klar fick hon möjlighet att jobba som lärare på Kunskapsskolan i Täby, som var en av de fem första grundskolorna som startade hösten 2000. Efter det första skolåret som lärare erbjöds hon tjänsten som skolchef på Kunskapsskolan i Täby.

Kunskapsskolan är en allmän friskola som följer den nationella läroplanen och betygssystemet samt deltar i nationella prov. Det är en skola där varje elev får en personligt utformad utbildning mot tydliga kunskapsmål. Varje elev har sin personliga handledare för att ge stöd och uppföljning. De unika lokalerna och det egenutvecklade IT-stödet med tillgång till läromedel dygnet runt via en webb-portal är tillsammans med bra lärare och engagerade föräldrar skolans viktigaste resurser.

Kunskapsskolan finns på 18 orter i Sverige och tar emot elever i skolår 6-9 och gymnasiet.

Kunskapsskolan har 16 grundskolor och sex gymnasier, 6400 elever och 600 medarbetare och är Sveriges största friskola. Läs mera om Kunskapsskolan på http://www.kunskapsskolan.se/

Marie Sandell

Marie Sandell har lång erfarenhet från skolan, både som lärare, skolledare och läromedelsförfattare. Hon är ofta ute och föreläser för skolledare och pedagoger som vill möte eleverna och låta dem utvecklas i egen takt i såväl Portfolio som Modeller för tänkande och lärande. 

Marie är även engagerad i utbytesverksamhet kring pedagogisk utveckling med bl.a. Nya Zeeland och Australien.

Susanne Aabrandt

Susanne Aabrandt er født 1952 i København. Hun ble lærerutdannet i 1976 fra KDAS, Københavns Dag- og Aftenseminarium.

Hun har vært ansatt ved Ballerup Kommunes Skolevæsen siden 1972.
Fra 1972-76 ved Rosenlundskolen. 1976-77 ved Smørum Friskole. 1977-91 ved Egebjergskolen. Fra 1991 igjen ved Rosenlundskolen.

Forfatter og oversetter.
1998 Oversetter av Thomas Armstrong: “Mange intelligenser i klasseværelset”
2000 Forfatter til boken ”Mange Intelligenser i praksis” DAFOLO med Svend Erik Schmidt
2002 Oversetter av Thomas Armstrong: «Klog på mange måder»
Hun har i tillegg vært forfatter for kopimappen «Kom godt i gang med de mange intelligenser» – «Mange intelligenser i praksis» utkommet i Sverige.

Hun er en flittig brukt foreleser om blant annet ”De Mange Intelligensers pedagogikk” og ”Læringsstiler”.

Østermalmskolan

Östermalmsskolan blev 1996 pilotskola för ett kvalitetsprojekt initierat av SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling. Koalaty Kid är ett program för kvalitetsutveckling i grundskolan som funnits i USA sedan 1988. Programmet bygger på följande grunder:

– Eleven i centrum 
– Samverkan inom och utom skolan 
– Systematisk tillämpning av principer och metoder för kvalitetsutveckling 
– Engagerat ledarskap som baseras på lagarbete 
– Anpassning till den enskilda skolans behov och förutsättningar

Syftet är att skolan, i samverkan med en partner, ska driva en egen kvalitetsförbättringsprocess för att i första hand förbättra elevernas färdigheter, attityder, uppförande och självkänsla. Metoden är elevorienterad och vi använder grundläggande kvalitetsprinciper och hjälpmedel i det dagliga arbetet. Förbättringsarbetet integreras i såväl utbildningen som skolans egen verksamhet. Våra partners är SIQ och SCB, Statistiska Centralbyrån. Med dessa organisationer kan vi samverka i kvalitetsfrågor då de har kunskap och erfarenhet som de generöst delar med sig av. Arbetet på skolan sker oftast i projektform i en klass eller ett arbetslag. Ett exempel på ett projekt som involverade hela skolan var arbetet med att ta fram Östermalmsskolans grundläggande värderingar.

För mer information kan man söka på dessa adresser:

www.koalatykid.org

siq@siq.se

Klepp kommune – vinner av skoleeierprisen 2004

I Klepp kommunes søknad til Skoleeierprisen 2004, står det blant annet følgende:

Klepp kommune har arbeidd målretta med utviklings- og forbetringsarbeid dei siste 7-8 åra. Dette har skjedd både gjenom investeringar i skulebygg og gjennom planarbeid,

kompetansetiltak, brukarmedverknad, kvalitetsvurdering og forsøk og avvik.

Klepp kommune driv ein utviklingsretta skulesektor kor både politikarar, administrasjon,

skuleleiarar, lærarar, elevar, foreldre og fagorganisasjonar er engasjerte. Klepp kommune har

dei siste åra hatt særs mange besøk til kommunen og til skulane, og tilsette på alle nivå driv

eit omfattande rettleiingsarbeid for skulesektoren utover kommunegrensa.

• Motivasjon for læring, tilpassa opplæring og elevmedverknad i læringsarbeidet står sentralt i etaten sin strategiplan. Særleg har kommunen arbeidd med MI, læringsstilar og læringsstrategiar for å auka læringsmotivasjon og læringsutbyte. Kommunen har utvikla eige materiell på basis av Howard Gardner sine teoriar om ”Mange intelligensar”. Også foreldre er engasjerte i MI-arbeidet. I tillegg er teoriane til  Dunn & Dunn  (og Lena Bostrøm) om læringsstilar introduserte, og kommunen sitt PPT-kontor har kompetanse på nasjonalt nivå innan læringsstrategiar (jfr. Carol Santa sine teoriar).
• Kommunen har lagt om frå klassar til grupper (jfr. endringane i § 8 i opplæringslova). Handlingsrommet her er utnytta til fulle. Dette er gjort i samspel med tilsette, foreldre og fagorganisasjonane. Erfaringane med grupper i staden for klassar er evaluerte med ekstern aktør. Auka motivasjon og trivsel blant elevane er dokumentert.
• Kommunenivået har gjennom fleire år signalisert klare forventningar om at det vert drive utviklings-, utprøvings- og kvalitetsvurdering ved skulane. Det er (eller har vore) gjennomført forsøk og/eller avvik frå læreplan, lov- og avtaleverk ved 7 av 10 skular dei siste åra. Nye kreative organisatoriske og pedagogiske tiltak er gjennomførte. T.d. har ein skule omfattande røynsle med avvik frå § 2-5 om målformer. Foreldra er sjølvsagt involverte i dette.
• Barn  og unge blir tekne med på evaluerings- og planleggingssamlingar der oppfatningane deira kring kreative og varierte arbeidsmåtar er i fokus.
• Kommunenivået gjennomfører systematiske utviklings- og vurderingssamtalar med elevrådsstyra ved skulane for å få kjennskap til korleis elevane oppfattar skuletilbodet.
• Kommunenivået gjennomfører tiltak innan kompetanseutvikling for skuleleiarar og lærarar der varierte arbeidsmåtar er tema. Kurshaldarar på nordisk nivå blir engasjerte. Kommunen har også gjort avtaler som sikrar skulane langsiktig rettleiing frå høgskuletilsette, m.a. innan læringsstilar og MI.

Resten av søknaden kan du lese her. Kommunens strategiplan for skolene finner du her.